Batteritiden krymper

Batteritiden på min laptop har blivit irriterande dålig. Längst ner i högra hörnet av skärmen finns en liten plupp som håller mig informerad om hur mycket batterikraft som finns kvar.  Nyköpt räckte batteriet lätt en hel arbetsdag, nu några år senare högst en halv. Allteftersom batteriet blivit sämre har det blivit viktigare att ha koll på den där lilla pluppen.

Konstigt nog kommer numera en varning att jag måste koppla in strömsladden redan när batteriläget ligger på ca 40%. Och efter det går det hastigt utför. Batterikraften töms ungefär fyra gånger snabbare mellan 40 till 0% än vad den gjorde från 100 till 40%.

När batteriet kommer under en viss nivå töms kraften mycket snabbare än vad man kan förvänta sig.

Vi människor fungerar ofta på samma sätt. Vi har lite för mycket att göra, småkrämpor här och där, vi är trötta och skrattar kanske inte särskilt ofta längre, men vi har liksom vant oss. Batteriläget ligger kanske på 50%. På något plan är vi medvetna om att vår fysiska och känslomässiga styrka rinner ifrån oss men vi fortsätter att köra vårt race, säkra på att vi är tillräckligt starka för att klara oss.

Så är det något extra som händer, vi får till exempel ett oväntat bakslag på jobbet och blir oproportionerligt irriterade. Vi fattar inte hur något så litet kan få oss helt ur balans. Vi inser inte att vi har använt upp vår kraft under en lång tid, att vi nu hamnat under våra 40% och behöver ladda batteriet.

Vi skulle må så mycket bättre om vi hade koll på den där pluppen på våra egna skärmar och tog varningarna på allvar. Jag vet att det inte är lätt. Vi har så många måsten och borden i våra huvuden att vi helt enkelt inte ger plats i hjärnan för signalerna kroppen skickar. Vi väljer ofta att ignorera dem.

När din varningslampa blinkar behöver du vila. Eller förresten – innan lamporna blinkar behöver du vila. Du kanske behöver vara ensam en stund, lägga dig och sova lite, prata med en förstående kompis, sätta dig i soffan med en bok, sticka ut på en löprunda. Vad gör du för att ladda dina batterier?

Tillbaka till min kära laptop. Ibland sitter jag och skriver, är helt inne i processen och glömmer den där varningspluppen. Så, mitt i en spännande mening blir allt svart. Totalt dött. Det går verkligen inte att göra ett endaste dugg förrän jag kopplar in strömsladden igen.

Mitt personliga batteri tog slut på det sättet en gång för ca 10 år sedan. Varningslamporna hade blinkat för fullt i flera år men jag gjorde inte tillräckligt för att ladda. Jag lovar, det är inte kul när skärmen blir svart.
Vi behöver lära oss trycka på STOPP och ta de där livsviktiga pauserna innan batteriet är slut.

Själv bär jag alltid med mig strömsladden till min dator när jag är ute på jobb. Och för min personliga del ser jag till att varje dag ge utrymme för det som laddar mig. Det kan vara yoga, skriva, promenera, busa med familjen eller lägga mig tidigt.

Det är sällan några varningslampor blinkar nuförtiden och skulle jag ana dem kopplar jag in strömsladden direkt – och rullar ut yogamattan.

Ulrika Sandström